tisdag 24 februari 2009

Piratprat

De pirater som dväljs i Somalias farvatten är så illa sedda att till och med deras egna mödrar vänder sig bort. Detta trots att de tar från de rika och ger till de fattiga. Döda mödrar utklädda till hämndgudinnor dyker upp i piraternas drömmar och hotar dem med repressalier av ockult valör om de inte sadlar om och tar jobb som danslärare…

Den vanligaste piratmunderingen är näsduk över huvudet, svart ögonlapp, öronring i guld, kroksabel och en färgsprakande papegoja på axeln. Om papegojan är av en talande art kan den, om den infångas av en åklagare och torteras av denne, förmås avslöja att piraten besökt piratbukten där piraten inte dragit sig för att dela med sig till andra pirater av varor som piraten inte betalt för, och ofta inte ens äger rättigheterna till. Papegojans vittnesmål kan användas i rättegångar, och om försvaret inte lyckas visa att det den påstår är dikt, så ligger piraten pyrt till.

Det vanligaste straffet för en pirat var förr i tiden att tvingas ”gå på plankan”. Bakbunden föstes han ut från båten på en bräda, knuffades i vattnet och sjönk som en sten. På väg ned i djupet såg piraten ett fartygsvrak vars däck var belamrat med halvöppna kistor i vilka guld och ädla stenar glimmade. Piraten tänkte att om han kunde lägga vantarna på denna skimrande skatt så vore hans lycka gjord. Piraten drunknade i en dröm om gränslös rikedom och evig lycka.

I dag lindar man piraten runt en lyktstolpe och tvingar honom att praktisera som parkeringsvakt. Han får lära sig veta hut, och följande ramsa utantill:

Den pratsamme piratens tama tapir ratade en tapper tapetsör med privatpraktik…


… sedan skall han lämna landet till fots, eller gränsle över en svinarygg.

Inga kommentarer: