torsdag 16 juli 2015

Zandersson juli 2 - 15

Se det här som en mellanakt. Den där obullriga underhållningen mellan huvudakterna, en liten påminnelse om det som komma skall. Det är väl så man ska tänka i sommartid, när höstens skivutgivningar presenteras och när även independentscenen drabbas av marknadshybris. (”Förbeställ skivan med NN redan nu, så får du en bonus-cd på köpet med artisten, musik som ingen annan kommer att få lägga sina smutsiga händer på, bara du – om du köper nu.” Typ.)

Kommande minialbum från Graveyard släpps i slutet av september, men redan nu har alla skivhandlare av storlek sålt slut på sina ”egna” vinylutgåvor i blått/rött/vitt/rosa/valfritt genom förhandsbokningar, två månader före skivsläppet. Men vem av oss behöver mer än en utgåva, välj själv färg, egentligen? För är det inte så att för varje ytterligare tvåhundrakronorsvinylvariant av Graveyards kommande som du köper, minskar risken att du köper någon annan skiva och därmed missar höjdare som t.ex. Bromma Discos debut-lp?

Vem behövde alla trettiosex varianterna av Blues Pills debutskiva? På allvar? Du får givetvis göra vad du vill med dina pengar, men betänk alternativen, betänk vad du missar och betänk vilka möjligheter dina skivköp ger små band som gör sin musik av kärlek och som kanske behöver litet vänlig kostnadstäckning av oss som älskar musik. En blå version av Graveyards lp låter likadan som en vit…

Att 23 000 amerikaner köpt den återutgivna vinylen av ”The Dark Side Of The Moon” hittills i år är en helt annan sak…

Och konserthösten rullar också ut. 600:- för att se någon som härmar Genesis i Göteborg, 500:- för att se någon som härmar Pink Floyd i Malmö. Musiklärarrock, typ. Men jag erkänner att jag gladeligen betalat 500:- för att få se Nguyên Lê & NDR Bigband göra sin version av ”Dark Side Of The Moon” live, på samma sätt som jag velat se det galna konsertmöte som turnerar i Europa just nu, ”Sly & Robbie meet Nils Petter Molvaer feat. Eivind Aarset and Vladislav Delay”. Det är något annat än att höra ännu en skicklig men idéfattig gitarrist kopiera David Gilmours gitarrsolon eller se någon klä ut sig till något Peter Gabriel alltid ångrat.

Men det som komma skall, det skulle det handla om. Jag skrev om Samuel Hällkvists nya och fullkomligt lysande comboskiva förra gången, den kommer inte i handeln förrän i slutet av augusti, men du kan få dig ett smakprov till del på Bandcamp, en låt som inte är med på cd:n. Nej, det är inget kommersiellt tilltag från Samuels sida, ”Jag hann helt enkelt inte få den färdig innan deadline”, skriver han. Här är den:

Annat som är på gång och som gör oss glatt emotseende är Agusas andra skiva, släpps nu i juli. Debuten och övervarade konserter visar att den här ursvenska och särskilt skickliga progrocken fångar mitt intresse mer och mer. När det är dags för Slottsskogen goes progressive i Göteborg är jag inte där i år, den eftermiddagen är jag på en liten festival utanför Hörby för att se och höra bl.a. Agusa (och Ved m.fl. artister). Men är du i Göteborg den 29 augusti ska du givetvis ge dig ut i Slottsskogen för att se, höra och uppleva ypperliga Pingvinorkestern om inte annat.

4786dc48d1-SGP_2015_affisch_5

vinyl-cd-skivor-rundgangDet som också kommer om någon månad är musik från Rundgång Rekords i Malmö. Dennis Lood driver skivaffären Rundgång på Kristianstadsgatan och har utgett skivor på egna etiketter sedan 2007, tidigare Psychic Malmö (som bl.a. utgav Won, Ved och John Essings mäktiga experimentskiva ”Mörka ljuset”) och nu Rundgång Rekords (och fler etiketter blir det, i höst kommer de första albumen på en ny etikett, hoppeligen såväl outgivet med Conrad Schnitzler som Sveriges bästa minimalistiska, politiska elektronik från åttiotalet, Klinik). Dennis har också ett musikerförflutet, i våra kretsar kanske hans roll som basist i en av inkarnationerna av Ragnarök har mest cred.

Men det som kommer i höst är väldigt bra, jag har redan lyssnat till två kommande släpp. Den första är en elektronisk lp med Cement, ”Cementerat”, som är musik någonstans mitt emellan Tangerine Dream innan de blev filmmusikmusikanter och Jean Michel Jarre innan fyrverkerierna, men med ett eget driv minnande om den absolut bästa ELM:en från England och Holland, det här kommer att bli den mest intressanta elektroniska i höst. Så här säger skivbolagskungen själv:

”Cement är Björn Wiking som sjunger och spelar synth i This Is Head. I våras, när de andra i bandet befann sig på resande fot och arbetet med deras nya skiva tog en paus, fick Björn äntligen lite tid över att förverkliga sina soloidéer, i ett lunchbreak gick han förbi Rundgång och nämnde att han jobbade på lite sololåtar. Jag blev sjukt nyfiken och fick höra en liten snutt och gick i taket! ’Jag vill släppa det här!’”

Och det gör han rätt i, jag återkommer till skivan när den finns som tjock, fin vinyl om en månad eller två – och passar också på att skriva en rad om This Is Heads tredje fullängdare (Adrian) som släpps före eller efter Cement-lp:n, självbetitlad är den och jag som ser TIH som en fortsättning på den klokare postrocken och som skrivit upp de två föregående skivorna, kan avslöja redan nu att den tredje är, jag vill inte använda ordet ”bättre” för den följer en fin, tydlig utvecklingslinje som är mer Darwin än biblisk, men när jag lyssnade på den kommande skivan första gången i bilen häromveckan var jag tvungen att stanna i Gårdstånga, stänga av motorn och bara lyssna, sugas med i musiken. Den är redan mitt soundtrack för den här regntunga sommaren, en öppning mot solsken, hopp och framtid. Den hade mycket väl kunnat heta ”Dansa, för helvete!” men det gör den inte.

Och det kommer mer på Rundgång, mer elektroniskt, mer sinnesutvidgande toner som följer och spränger mallar. Han kallar sig Klot och skivan är självbetitlad. Så här säger Dennis om den (och även den återkommer jag till när den finns att köpa, så du inte missat att göra det), visar nog en del om musikens riktning:

”Klot är Henrik Kihlberg från Beast, låtarna gjordes till Beast först, men utvecklades åt ett helt annat håll, så han skapade Klot och gick in på Rundgång med en demo...”

Resten är historia, som man säger.

Det kommer mera i höst, Rundgång Rekords är flitiga: Arre! Arre!s första lp ”A.T.T.A.C.K” (gruppen debuterade på kassett häromåret), Nightmens debut-lp (Malmös eget CBGB-band), Nimam Spregledas 12”:a (”gammel-industri med dansanta/monotona rytmer från Helsingborg”, säger Dennis), organisten Albins 7”:a ”Sommarkassetten” och en skiva jag skrivit om tidigare, som något att se fram emot, den också, Swims debut-lp. (Men inget med Ragnarök – inte ens en bootleg-kassett…)

Så var mellanakten slut, ljuset dämpas igen…

- Jan-Erik Zandersson, jan-erik.zandersson@telia.com

Inga kommentarer: