onsdag 28 december 2011

Glass Hammer: Cor Cordium (2011)

0crpp21

Eftersom detta är ett av årets mest njutbara album skall det recenseras på rätt sida årsskiftet.

Glass Hammer gjorde en av fjolårets bästa plattor i If. Nya Cor Cordium (som är latin och betyder hjärta av hjärtan) är ännu bättre.

Visst, det låter väldigt, väldigt, väldigt mycket Yes. Som vanligt när det gäller Glass Hammer. Framförallt Jon Davisons sång är nästan en kopia av det Jon Anderson gör. Och Yes är inte det enda band jag hör tydliga spår av. Ibland tror jag att både ELP och Gentle Giant har återförenats. Genesis får också en släng av sleven. Framför allt i den 18 minuter långa To Someone.

Men varför inte? Alla grupper kan ju inte tjurskalligt vända allt det gamla ryggen och gå ut i vildmarken för att bryta ny musikalisk mark. Några måste ju vara kvar hemma vid spisen och hålla grytan med den gamla symfoniska husmanskosten kokande. Inte minst när den smakar så bra som efter Glass Hammers varsamma kryddning.

Med så många blinkningar och rena efterapningar hade detta förstås lätt kunnat bli på gränsen till skrattretande. Men Cor Cordium  är långt därifrån. Det är ett album som bjuder på stor och vacker dramatik, för att inte säga romantik, en flödande orgel, akustiskt piano, sitar, violin och diverse gitarrer. Och en musikalitet som känns lång väg.

Gruppen lyckas hålla intresset uppe alla albumets 62 minuter. Jag är hela tiden på helspänn inför vad som komma skall. Som en bra film där regin samverkar med både manus och skådespeleri är det välspelat, vackert och genomtänkt i alla delar. Även albumets art-work är stiligt. Det är gjort av Tom Kuhn.

Om jag har någon kritik så är det att jag personligen inte kan låta bli att tänka in Jon Anderson när han var som bäst som vokalist här. Med Anderson vid mikrofonen hade Cor Cordium räknats som lika bra som något av Yes allra bästa album.

Så är det alltså detta vi vill ha och behöver? Ett band nöjer sig med att bara apa efter de gamla sjuttiotals-gudarna? Svaret på den frågan är ett rungande ja. Åtminstone veckan mellan jul och nyår.

Låtlista

1. Nothing Box (10:53)
2. One Heart (6:20)
3. Salvation Station (5:08)
4. Dear Daddy (10:30)
5. To Someone (18:15)
6. She, A Lonely Tower (10:57)

Totalt 62:03

Line-up

 - Fred Schendel / keyboards, steel guitar, backing vocals
- Steve Babb / bass guitar, keyboards, backing vocals
- Jon Davison / lead vocals, acoustic guitars
- Alan Shikoh / guitars (electric and acoustic), sitar

With:
- Randall Williams / drums
- Jeffrey Sick / violin on Dear Daddy
- Ed Davis / viola on Dear Daddy

Köp den från www.glasshammer.com

Hör den på progstreaming.

Inga kommentarer: