onsdag 9 november 2011

D´AccorD: Helike (2011)

110341-thumb

Dagens första fråga: om norska D´Accords Helike hade släppts på sjuttiotalet, hade den då i dag räknats som en klassiker i genren? Ja, omöjligt är det inte. För då var detta sound nytt, spännande, fräscht och utmanande. Nu är det väl om man skall vara ärlig ingetdera.

Därmed inte sagt att detta album inte är värt att lyssna på. Tvärtom. Det innehåller en hel del goda enskildheter och är långa stunder mycket underhållande.

Men man kan fråga sig om musiken alls tilltalar några andra än de som i likhet med bloggaren sitter fast i ett svårartat beroende av sjuttiotalsmusik?

 Ambitionen att nå någon annan publik tycks bandet heller inte ha. Så här skriver de på hemsidan om sin tillblivelse:

The band quickly agreed upon trying to capture the true essence of the early 70’s Progressive rock, such as Genesis, Yes, King Crimson, Queen, Pink Floyd, Jethro Tull, Deep Purple and Uriah Heep .

Jag skulle kunna lägga Budgie, Van der Graaf Generator och Nektar till den långa raden av grupper som bandet om man vill vara elak härmar, och om man vill vara snäll hämtar inspiration från.

D´Accord har ett självbetitlat album bakom sig från 2008, som nominerades till progawards. Live har gruppen sedan dess agerat support till Focus, Enslaved och The Watch.

Nya albumet Helike är ett konceptalbum om grekiska myter och innehåller två långa sviter Helike part 1 - 20.45 och Helike part 2 - 23.33.

De teman som passerar revy är alltså variationer på välkända tongångar från förr. Det mest spännande inträffar precis i skarven mellan de båda sviterna. Rytmen bli monoton, en trumpet  och en tvärflöjt dyker upp och lite senare en tenorsax. Flöjten och saxofonen, tillsammans med orkestern som kommer in mot slutet, är det klart roligaste på plattan. Men även gitarren och hammondorgeln firar triumfer lite varstans. 

847754

Dagens andra fråga blir hur många band av den här typen som Norge egentligen härbärgerar? Wobbler och Gargamel är två, och det finns fler. Landet tycks vimla av gamla övervintrade symfonirockare.

Slutsatsen blir att det metadon är för heroinisten, det är D´Accord för den som är torsk på sjuttiotalsmusik.

Så på stödgruppen i kväll för progrock-narkomaner blir jag tvungen att erkänna att jag senaste dagar uteslutande gått på Helike.

Finns på progstreaming. Och på Spotify -  D'Accord – Helike

Bandets hemsida & Facebook.

Låtlista:

Helike part I, Helike part II


Manskap:

Daniel Maage (Vocals/Flute)
Stig Are Sund (Guitars)
Martin Sjøen (Bass)
Årstein Tislevoll (Keyboards/Backing Vocals)
Fredrik Horn (Piano and Keyboard)
Bjarte Rossehaug (Drums)

1 kommentar:

Micke i Sthlm sa...

Hejsan Patrik..

Har lyssnat ett tag nu på denna platta, och har kapitulerat.. Kan inte annat göra än att gilla den, trots att det är en rejäl "Prog-pastisch" så det skriker om det.. Sätter på lite Popul Vuh med Jahn Teigen som komplement. Man kan inte annat än skratta igenkännande när "Epitaph" med King Crimson nästan kopieras på ett ställe (enligt min åsikt).. Skivan Rekommenderas!

Micke i Sthlm