I Italien svallar blodet hett. Det är de storslagna och dramatiska gesternas land. Allt tycks handla om längtan och passion. I Italien finns inga mellanlägen, vare sig det handlar om fotboll, opera, politik, pasta eller progressiv rock.
På Le Ormes nya album La Via Della Seta gör sig detta latinska temperament gällande överallt. Inte så att man hela tiden fläskar på med allt man har. Tvärtom, uttrycket är smakfullt nyanserat och musikerna rör sig fingertoppskänsligt mellan hårda, mjuka och mäktiga partier. En sparsmakad dynamik som borde tjäna som exempel för många i dag verksamma progrockgrupper.
Le Orme, som betyder fotspåren, har kallats Italiens svar på Emerson, Lake & Palmer. De är vid sidan av PFM och Banco ett av de klassiska italienska progrockbanden. Bandet startade vid sent sextiotal och har levererat mästerverk som Collage (1971), Felona E Sonora (1973) och Contrappunti(1974).
Deras album Elementti är en långt senare produktion, det kom 2001 och var en av förra årtiondets bästa album i min bok. Sedan dess har gruppen bytt en del medlemmar, sångaren Aldo Tagliapietra har lämnat och trummisen Michi Dei Rossi har tagit över ledartröjan. Musiken håller dock samma höga klass.
La Via Della Seta är ett konceptalbum om Sidenvägen, som under antiken var en viktig handelsväg mellan Europa och Kina. Musiken kan betecknas som romantisk och symfonisk snarare än i någon bemärkelse progressiv. Vilket betyder att man inte krånglar till något i onödan. Klaviaturinsatserna är mästerliga och förmedlar en sorts uppsluppen och galen glädje. Inte minst i fjärde låten Mondi Che Si Cercano där pianot får fnatt. Sången är också riktigt, riktigt bra och att Jimmy Spitaleri sjunger på sitt modersmål är extra roligt. Även om man inte kan italienska så går själva andemeningen fram!
Trots många förnämliga partier är albumet dessvärre inte en helt igenom positiv upplevelse. Vissa delar är lite långrandiga och en del teman upprepas till leda.
Helhetsintrycket är ändå att detta tillhör den bästa symfoniska rocken på marknaden i dag.
Omdöme från www.progarchieves.com:
…a great Italian band with great musicians, at the top of their form, playing modern Prog with one ear cocked to the past and one looking distinctly to the future. It's also a real pleasure to hear a great vocalist at work, there's no substitute for a wonderful voice.
Le Orme på Spotify.
Köp från Record Heaven.
Låtlista:
1. L'alba di Eurasia (2:03)
2. Il romanzo di Alessandro (2:56)
3. Verso Sud (3:14)
4. Mondi che si cercano (3:16)
5. Verso Sud (Ripresa) (1:21)
6. Una donna (1:38)
7. 29457, l'asteroide di Marco Polo (1:08)
8. Serinde (4:25)
9. Incontro dei popoli (4:55)
10. La prima melodia (5:339
11. Xi'an - Venezia - Roma (4:36)
12. La via della seta (6:05)
Le Orme från sjuttiotalet:
