lördag 7 februari 2009

På bloggen Time has told me finns massor med tips på folkmusik, för dom som lider av den sjukdomen. Själv lyckades jag genom visst detektivarbete i går hitta en låt jag letat efter i trettiofem år (sic). Jag hörde den i något av Forsell/Alinges legendariska Hemma hos-program, tidigt sjuttiotal. Jag hade den på ett kassettband som följde mig i många år, men fick aldrig klart för mig vad det var. Vill minnas att jag utan resultat skrev till Alinge och frågade. Kassettbandet är sedan länge borta, men låten finns kvar i mitt huvud (där det faktiskt också går att lagra information).

När jag googlade på några textrader hittade jag den. Den heter The Headrow song och kommer från plattan
Bob Pegg & Nick Strutt, från 1973.

I går slank den in på min dator. Plattans övriga innehåll faller mig inte i smaken, men The Headrow song står sig fortfarande. Den är ödesmättad och dramatisk med smakfull akustisk gitarr, bra stämsång och med ett intressant soloparti i mitten som om jag hör rätt spelas på oboe, blockflöjt och sopransax. En ack så sällsynt kombination inom populärmusiken.

Några av textraderna lyder:

He threw away his whips, he threw away his pills
And the last time I saw him he was headed for the hills

And the wind blows cold over there
And it’s hard when you can’t climb the stair

Inga kommentarer: