Personligen är jag mest förtjust i Zappas musik när den närmar sig jazz och konstrock. Inte så mycket när den gränsar till punkrock, 80-talspop och country. Men det var mestadels det vi fick i Svenska Mässans Kongresshall i går.
Så när som på ett formidabelt saxsolo av Sheila Gonzales (obegripligt att hon bara fick spela ett), den lite småroliga gitarrduellen mot slutet med inbjudne gästen Mattias "Ia" Eklundh och avslutande Strictly Genteel, som Dweezil berättade att hans pappa i en intervju sagt var hans favoritkompostiton, så var det en i mina öron rätt blek och oinspirerad tillställning.
Dweezil välkomnade tidigt i showen två yngre lokala förmågor som fick spela trummor och gitarr med bandet. En fortsättning på traditionen från Mats och Morgans legendariska inhopp på en av pappas konserter. Ett småtrevligt men knappast oumbärligt inslag.
Nånstans i mitten förklarade Dweezil att det är svårt att välja ut vilka låtar bandet skall ta sig an. Det är förståeligt med tanke på Franks enormt omfattande och disparata produktion. Senaste turnén, där man framförde albumet Apostrophe (') i dess helhet var dock tveklöst ett bättre upplägg än den saliga blandning av stilar och uttryck vi serverades i går.
Att Dweezil introducerar Sofa med orden Now over to something completely different sätter fingret på problemet.
Den som gillar satirikern och humoristen Zappa trivdes nog i går. Låtar som Teenage Prostitute, Harder Than Your Huband och Take Your Close Of When You Dance är förstås roliga och provocerande textmässigt. Men knappast musikaliskt.
O
Läs Morgan Ågrens berättelse om när han och Mats träffade Frank Zappa här
